Storebrors tittar på discovery channel på teve på hög volym men överröstas av Andrea Bocelli som sjunger på ännu högre volym. Hemtrillade grekiska köttbullar som steks samtidigt som skinkan börjar sprida sin doft från ugnen. Lillebror ligger på golvet och spanar in julklapparna som hamnat på det vita pappret. Fia-Lotta går runt med städtrasan och sjunger julsånger och försöker komma upp i Andreas nivå.
Maken är på lugnet på jobbet.
I går fick vi ett besked som först kändes mindre positivt. Men när det sakta fick sjunka in känns det nu bra. Mycket bra till och med. Lite som en julklapp, faktiskt. Hur det nu kan kännas så när man inte får ett jobb man har sökt? Hur som helst. Vi har levt med pausknappen påslagen i två och en halv månad i väntan på beskedet så nu kan vi äntligen trycka på play igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Lycka till, du får snart det jobb du passar för. God Jul!
Monica: Det var maken som fick ett nej. Han sökte ett jobb som hade inneburit en flytt till annan ort. Därför kunde vi inte gå vidare i varken mitt jobbsök eller bostadssök. Men jag tror att det blir bättre så här. Du vet, allt har en mening. ;-)
Skicka en kommentar